Det blev lite snöpligt det här. Förlust mot ett Belgien igår som helt klart var livrädda för lilla Sverige efter vår uppvisning mot Rumänien och la allt på ett kort med en Crunch time-satsning.
Nu kanske man frågar sig varför VI inte gick all-in? Jo, jag kände nämligen att vi hade vunnit med lika satsning och kunde inte för mitt liv tro att Belgien var så desperata för vinst att man var villig att förlora sin ENT TOTALT inför nästa omgång.
Trots lägre satsning OCH en tidig skada på vår starting SF, ledde vi i halvtid! Dock så innebar skadan att vår rotation sabbades totalt och vår PF, Hagelell, spelade 48 min (trött!!) och Kjell Dallius fick hoppa in som SF med på tok för lågt OD. Som om inte detta var nog så spelade man också patient mot oss vilket ledde till att man utnyttjade Dallius svaga OD till max. Tröttheten slog sedan in i 2a halvlek och vi kunde inte hänga med längre.
Jag är övertygad om att vi med full styrka hade kunnat besegra Belgien, trots lägre satsning.
Vi ska ändå vara nöjda med säsongen tycker jag då vi ändå uppfyllde vårt mål om att sluta topp 3 i gruppen :)
Närmast blir det att scouta 20-åringar samt förbereda inför nästa säsong som förhoppningvis ska bli den bästa någonsin!
Fortsätt träna ungt! Tack för mig!